Familjen på nedre botten

Vi är en familj på fyra. En av våra två flickor är bara tio månader och sover fortfarande tillsammans med oss I vårt sovrum. Den äldsta fl ickan är fem och har ett eget rum. Än så länge klarar vi oss I trerummaren men det börjar bli trångt och snart behöver vår minsta eget rum. Kanske vill vi längre fram ha ett till barn.

Vi skulle gärna skaffa eget hus, eller I alla fall radhus. Just nu är det för dyrt och måste vi fl ytta för långt från stan så behöver vi en bil till. Egentligen vill vi bo hyfsat centralt och området är bra, vi känner en del som bor här. Det inte alltid så kul att bo på bottenvåningen med insyn och sånt. Om man åtminstone fått tillgång till en liten trädgård hade det funnits en poäng med att bo längst ner. Då hade äldsta dottern kunnat leka ute samtidigt som man kan laga mat och ha uppsikt på minstingen. Vi skulle också behöva ett arbetsrum för att kunna jobba lite på distans – också lite ytor för barnen att röra sig på. Idag fi nns inte den bostad vi behöver I området.

Annonsen

Vid ett tillfälle när vi dagdrömmandes surfade runt på nätet efter småhus dök vi på en annons från nåt som hette “Småstugebyrån”. De sa sig erbjuda möjligheten att bygga ut ens lägenhet som man själv vill ha den, och om man vill kan man minska kostnaden genom att göra mycket själv. Om vi kan hitta fl er I huset som har liknande funderingar så kan vi bilda en grupp som tillsammans med småstugebyrån planerar och bygger efter våra egna önskemål.

Vi tänkte – Vad har vi att förlora! Om det funkar är det en jättebra möjlighet för oss. Dan därpå satte vi upp lappar I trappuppgångarna för att se om det var nån mer som kunde tänkas nappa på erbjudandet. Ett par veckor senare hade vi hört av två andra intresserade hushåll, och vi tog kontakt med Småstugebyrån.

Mötet

Första mötet satt vi hemma I vårt kök, de två andra hushållen, en representant från Småstugebyrån och vi. Personen från SSB förklarade att de gärna gjorde hembesök första gången för att bättre förstå förutsättningarna på plats. Vi beskrev alla de funderingar vi bar på för SSB och de sade att de skulle ta kontakt med vårt bostadsbolag. Om det blev grönt ljus därifrån skulle de ordna en kurs där vi fi ck planera och slutligen bygga det som behövdes. Hur mycket egen insats som skulle läggas ned berodde på vilka möjligheter och tid vi hade.

Tanken var att ordna med en lokal byggplats där vi skulle förtillverka de delar som sedan skulle monteras fast på våra lägenheter. På så sätt skulle vi kunna fokusera oss på bygget utan att störa grannarna I onödan. När alla byggdelar var klara skulle en byggfi rma med hjälp av en kran montera fast de färdiga delarna på mindre än en vecka under kommande sommar. Sen skulle det I princip vara klart förutom lite fi nishing arbete, främst invändigt.

Planeringen

Efter en diskussion med bostadsbolaget och boende I kvareteret beslutades att tillåta utbyggnad I bottenvåningen åt ett håll. Marken närmast lägenheten på markplan skulle därmed kunna nyttjas som trädgård och/eller ökad bostadsyta. Marken mellan husen skulle komma att bli mer lik en gata med radhus på ena sidan.

Vi kände att när vi nu fi ck den här möjligheten så skulle vi bygga till så mycket som möjligt. För att inte få för lite dagsljus in I lägenheten så planerade vi utbyggnaden som ett L med en liten trädgård I vinkeln. Personen från SSB sa att det var ungefär så ett Atriumradhus såg ut med en liten innergård från vilken man tar in dagsljus, men att utsidan skyddar mot onödig insyn. Dessa Atrium radhus var ganska vanliga under sextio- och sjuttiotalet, precis som vårt hus.

Bygghyttan

Efter det att alla fått hjälp med ritningar och att byggplatsen var etablerad så började själva bygget. Byggtekniken skulle komma att skilja sig åt lite då vissa delar skulle stå på marken, andra på taket och en del hängas på själva huset på mellanvåningen. Det som mest liknade varandra var ytterväggarna som var av 10 cm massivt trä utan på vilka reglar och 25 cm värmeisolering kom till. De stora skivorna i massivträ hade den fördelen att de gav oss friheten att ta hål för fönster och dörrar, stort sett som vi önskade. På så sätt kom fokuset mer på vad vi ville uppnå än på tekniska svårigheter och begränsningar.

Eftersom vår tillbyggnad kommer att stå på marken måste vi mura en grund på vilken vi sedan ställer de byggnadselement som vi tillverkar I bygghyttan. Vi kommer att bygga en krypgrund av leca-block för att komma upp I samma höjdnivå som vår lägenhet har. Balkongen vi har skall plockas bort. När sedan golv-, vägg- och takelement är på plats river vi väggen mellan gamla lägenheten och tillbyggnaden. Sedan är det invändig målning och sånt som behöver göras.

Livet efter bygget

Med 47 nya kvadratmeter plus en liten trädgård på knappt 25 är detta en helt annan bostad än tidigare. Barnen får var sitt rum plus ett gemensamt lekrum för bara lek som kan bli deras egna fantasivärld. Vi har också ett arbetsrum mitt I bostaden där man kan sköta lite jobbsysslor samtidigt som man ändå har uppsikt över vad som händer. Intill vår lilla trädgård har vi ett litet relaxrum med sköna soffor där man kan koppla av och njuta av närheten till trädgården. På sommaren kan vi öppna upp detta så att lägenheten och trädgården blir ett. Även om inte trädgården är stor är den som ett rejält utomhusvardagsrum där man kan äta, umgås och leka med barnen.

Familjen I mitten

Vi två har bott tillsammans fem år I denna lägenhet, en trappa upp. Lägenheten är egentligen OK, men lite tråkig och tillrättalagd. Rummen är liksom ändhållplatser för olika funktioner men inget mer. Sovrummet är just bara ett sovrum, matplatsen en liten matplats och vardagsrummet ett typiskt vardagsrum som rymmer hörnsoffa, bokhyllor, stereo och tv. Ett par av våra vänner bor I lite rymligare sekelskiftslägenhet. Där känns rummen mycket större och man kan använda dem till fl er olika saker. I köket kan man ha tio polare på middag.

Jag kommer att tänka på när jag var I USA första gången och bodde på hotell I LA. Till skillnad från Europa kändes det som allt var lätt typ 25% större – man hade liksom bestämt sig för att aldrig mer ha för lite av nåt. Det blev aldrig för trångt. Alltså – gärna lite större, både rent faktiskt men också själva känslan liksom.

Planeringen

Lägenheten en trappa upp var egentligen den som var svårast att bygga till. Bygger man ut mycket så störs grannen under av att det blir väldigt mörkt för dem. Dessutom skulle en sån utbyggnad också behöva pelare som gick ner I marken, för att inte belasta huskonstruktionen för mycket. Tillsammans med grannarna kom vi fram till att det var ok att bygga ut ungefär lika långt som djupet på en liten balkong, ungefär 1-1,5m.

SSB sa att om vi byggde till båda sidorna av lägenheten med 1,2m vardera skulle rummen bli såpass djupa att de kunde möbleras mycket friare och med fl er funktioner I varje rum. Utbyggnaden skulle också ge möjlighet att röra sig mellan rummen I lägenheten på helt nya sätt. Detta ville vi förstärka genom att fasaden fi ck ett lekfullt fönsterband som ringlar sig över fl era rum och gav variation I utsikt och dagsljus. Det som först såg ut att vara ganska lite skulle komma att ge dramatisk förändring.

Bygghyttan

Efter det att alla fått hjälp med ritningar och att byggplatsen var etablerad så började själva bygget. Byggtekniken skulle komma att skilja sig åt lite då vissa delar skulle stå på marken, andra på taket och en del hängas på själva huset på mellanvåningen. Det som mest liknade varandra var ytterväggarna som var av 10 cm massivt trä utan på vilka reglar och 25 cm värmeisolering kom till. De stora skivorna i massivträ hade den fördelen att de gav oss friheten att ta hål för fönster och dörrar, stort sett som vi önskade. På så sätt kom fokuset mer på vad vi ville uppnå än på tekniska svårigheter och begränsningar.

Vi kommer att bygga våra moduler färdiga med golv, väggar och tak på en gång. I den befi ntliga lägenhetens bärande väggar skall ett par stålbeslag fästas in. på dessa kommer vi sedan modulerna hängas på med hjälp av en lyftkran. Modulerna kommer att väga drygt tre ton vardera. Hade vi byggt I betong skulle de väga fem gånger så mycket. De befi ntliga utfackningsväggarna rivs en och en strax innan montering av moduler sker.

Livet efter bygget

Vi hade det ganska OK innan med men så fi ck vi möjligheten att göra lägenheten till det här lilla extra. När vi fl yttade ut fasaden lät vi de gamla väggarna vara oförändrade och fi ck på det sättet passager mellan rummen ute I fasadlivet. I och med detta plus det nya slingrande fönsterbandet får vi ett mycket vackrare och intressantare ljus I lägenheten, och man kan röra sig runt på ett helt nytt sätt.

Eftersom båda två musicerar fi ck vi en galen idé – Vi gör det största rummet till ett riktigt musikrum med fl ygel, kontrabas och studioutrustning. Ofta umgås vi och vänner I musikrummet då det är en speciell känsla där. När vi har fest låtsas vi att det är en dekadent pianobarsscen ur “The Fabulous Bakerboys”.

Familjen högst upp

Vår familj består av fem personer, två vuxna och tre barn – tre, fem och elva år gamla. Vi bor lite trångt men det fungerar. Kanske skulle vi behöva ett större rum för olika aktiviteter och som inte också är sovrum. Ibland saknar jag terassen vi hade när jag var liten. Där tillbringade vi mycket tid och gjorde praktiskt taget allting. Jag stannade ofta där långt efter mörkret lagt sig för att titta på stjärnorna. Det fanns liksom en storhet och mystik kring stjärnhimlen. På något sätt tycktes den lova mig någonting. Jag vet inte exakt vad men den var som en vän som gav hopp – och på sätt och vis är det samma en som fi nns hos mig fl era hundra mil från min barndoms hem. Kanske är det därför jag blev fysiker och amatörastronom, men jag saknar den där oförmedlade kontakten med himlen och stjärnorna. Jag skulle gärna ge min familj möjligheten att uppleva det jag gjorde som barn.

Planeringen

Det stod tidigt klart för oss att vi skulle bestiga taket med vår tillbyggnad. SSB sa att det konstruktivt inte var några problem att bygga på taket. De 16 cm tjocka betong-mellanväggarna I vårt hus har överkapacitet och klarar att bära mer last. Det viktigaste för oss var att trappan till taket hamnade rätt så att den låg lättillgänglig samtidigt som den inte fi ck förstöra lägenhetsplanen. För att få den där känslan av att röra sig upp mot himlen ville vi ha ett sadeltak som gav ett rum, högt I mitten och lågt I sidorna. Det var också lättare att sätta in takfönster I en sån konstruktion, även detta skulle försärka känslan av att möta himlen. Väl uppe I takrummet kunde man också ta sig ut på en ungefär lika stor terass vilket skulle göra övervåningen dubbelt så stor under sommarhalvåret. Här uppe skulle vi kunna bjuda in hela släkten på en och samma gång.

Bygghyttan

Efter det att alla fått hjälp med ritningar och att byggplatsen var etablerad så började själva bygget. Byggtekniken skulle komma att skilja sig åt lite då vissa delar skulle stå på marken, andra på taket och en del hängas på själva huset på mellanvåningen. Det som mest liknade varandra var ytterväggarna som var av 10 cm massivt trä utan på vilka reglar och 25 cm värmeisolering kom till. De stora skivorna i massivträ hade den fördelen att de gav oss friheten att ta hål för fönster och dörrar, stort sett som vi önskade. På så sätt kom fokuset mer på vad vi ville uppnå än på tekniska svårigheter och begränsningar. Tillbyggnaden på taket kräver att vi får bygga om takkonstruktionen och ta upp ett hål för den nya trappan. För övrigt bygger vi separata vägg- och takelement I hyttan som vi sedan lyfter på plats.

Livet efter bygget

Vår bostad är helt annorlunda med den nya övervåningen med terass. Egentligen är den I princip likadan I nedervåningen, men just att det fi nns en trappa upp till ett landskap däruppe ger en helt annan känsla och ett lugn. På så sätt blir bostaden mer hel och representerar fl er olika delar av tillvaron. Jag tror det är viktigt att vår omgivning består av komplement, både och liksom. Sedan är det ju bra att vi inte behöver springa omkull varandra nu när vi har fått större.

About The small house Bureau

The small house Bureau helps tenants to build on and extend the properties
they rent through self-initiated building projects. The small house Bureau
facilitates the establishment of building cooperatives that bring together
tenants, property-owners and housing companies. The tenants design the
form of the building extensions together with The small house Bureau. The
property owners and housing companies provide building materials, quality
control and maintenance. If you are interested in the service provided by
the small house Bureau, you can sign up by sending an email to
info@smastugebyran.se. Please provide your name and address, the name
of the property owner or housing company, and relevant details about your
apartment such as the total size and number of rooms. The small house
Bureau will then contact the property owner or housing company when there
are at least ten tenants in the area who wish to start their own building
projects on their apartments.